Jag är med i Stayfreinds och har fått kontakt med gamla skolkamrater, både sådana jag minns och andra. Sänder gamla skolfoton, men får sällan något i retur.
Idag kom en uppmaning att jag skulle gratulera en skolkamrat från folkskolan, Karl-Erik. Han fyller år och skulle - om man får tro (den förmodligen) automatiska uppmaningen - bli väldigt glad över en gratulation.
Själv skulle jag bara bli generad.
Jag har inte haft kontakt med Karl-Erik på nära 60 år och inte ens under de få år vi gick i samma klass gratulerade vi varann eller gick ens på varandras födelsedagskalas i den mån de förekom. Det gjorde de knappt.
Jag vill utbyta minnen från skoltiden för att fräscha upp mitt eget minne, fylla luckor i det och kanske få förklaringar jag undrat över - och få veta de andras levnadsöden.
Men därifrån att bli familjär, nej, det tror jag inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar