Bakvägsbeskattning

-Jaha, då har vi skrotat några gamla organ och tillsatt er istället. Gratulerar till nya myndigheten!
-Hurra, hurra!
-Vi tyckte den gamla blivit lite seg och kostade för mycket.
-Sant, sant.
-Men nu får ni ta hand om ruljansen.
-Hurra, hurr…. men vad får vi för pengar?
-Ni får ett litet startbelopp och sen en mindre summa årligen.
-Det kan vi bara gå runt på.
-Då får ni hitta på något.
——
-Jaha, vad ska vi göra nu då? Vi måste försöka få inte lite pengar.
-Kan vi inte inspektera och ta betalt för det.
-Ut och springa på bygden? Nja, hurrö…
-Nej, vi inför en obligatorisk inspektionsavgift.
-Får man det?
-Vem skulle hindra oss? Vi är ju tillsynsmyndighet!
-Okej, men då måste vi ut och inspektera.
-Inte alls, inspektionsavgift har inget med en rent fysisk inspektion att göra.
-Kan inte det väcka ont blod?
-Tja, vad spelar det för roll - och visst kan vi göra några inspektioner där vi delar ut papper med förslag och goda råd.
-Strålande, vi tar in pengar utan att behöva lämna den goa stugvärmen. Fast om man redan genomfört förslagen och de goda råden?
-Det får bli en bekräftelse på att man gjort rätt. Det måste väl ändå få dom på gott humör!

Inspiration till detta har jag fått från flera håll. I Södertälje måste fotvårdarna betala dryga summor till kommunens hälsovårdsmyndighet vilken de enligt utsago aldrig ser röken av. Våra museijärnvägar drivs av oavlönade entusiaster som vet mer om vad de håller på men än någon annan. Där ska nu Transportstyrelsen kapa åt sig en tredjedel av intäkterna för inspektioner. I och för sig förstår jag att den behöver pengar - vad kostar det inte att varje månad kräva in 10-20 kr av mig i trängselskatt? Hus som ska säljas ska numera energideklareras varvid man delar med sig av papper med allmänt kända goda råd på energibesparing - även om dessa till hundra procent är genomförda.