En dryg vecka kvar till valet och de rödgröna tycks ligga riktig illa till. Skulle de förlora så lär inte Mona Sahlin inte bli långvarig på sin post. Vad socialdemokraterna skulle behöva är en karismatisk ledare och helst ett helt nytt kort. Varför inte Olof Palmes son Joakim? En ny Palme skulle nog få fart på massorna igen. Thomas Bodström... tja.
Blockpolitiken underlättar inte valet. Oavsett hur man röstar så får man ett extremistparti på köpet. Å ena sidan är det kommunistpartiet. Nu skulle väl även Lars Ohly mer eller mindre tvingas inta en mer modest framtoning som minister, men innerst inne är han densamme. Tyvärr skulle det också innebära att extremvänstern får vind i seglen bland alla dem som ogillar kompromisser åt höger - om det så bara gäller socialdemokraterna och miljöpartiet. Mona Sahlin skulle ha nöjt sig med miljöpartiet som koalitionspartner. Då hade hon kunna bli ett fräscht radarpar ihop med Maria Wetterstrand utan släpvagnen Ohly-d-olyckan (för att göra en travesti på Trazan och Banarne).
Å andra sidan får man kristen demokratisk samling och moderaterna på köpet. KDS är vad man är och i fråga om moderaterna så inbillar jag mig inte ett ögonblick att gamla högern genomgått en metaforisk frälsning. Fan är Fan även i frack. Nu senast framgår att man sålt ut 22.000 hyreslägenheter och byggt 7.000 nya där hyran är dubbelt så hög. Det kanske är en politisk taktik - att fylla stan med höginkomsttagare som röstar borgerlig. Precis som socialdemokratiskt styrda kommuner (åtminstone tidigare) byggde miljonprogramsområden för att få in fler av "sina väljare". De senare visade sig emellertid otacksamma och drog så fort möjlighet gavs. De som flyttade in i stället hade (åtminstone initialt) måttligt intresse av svensk politik och i den mån man hade rösträtt och utnyttjade denna så röstades lite hur som helst. Det sket sig, som man säger på landet.
Att extremhögern vuxit sig stark kan också bero på att moderaterna i regeringsställning tvingats tona ner sig. Det var ju ändå högern som förr var det mest konservativa man kunde rösta på. Då kunde man inom partiet hålla blådårarna i någorlunda schack. Nu strömmar de till Sverigedemokraterna tillsammans med de högersossar, som bara förmår se svart och vitt (eller rött och blått).
Återstår att valskolka eller singla slant...
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar